Länkstig

Allt fler positiva till de nya svenska religionerna

Publicerad

Kristendomen står stark i Sverige men har tappat i opinionsstöd samtidigt som inställningen till övriga världsreligioner blivit mer positiv. Av dessa nyare svenska religioner är buddhismen den mest accepterade. Ateism skattas mer positivt i takt med att stödet för kristendomen minskar. Detta är den något förenklade sammanfattningen av de analyser som presenteras i kapitlet Svenskarna och Världsreligionerna från den kommande SOM-antologin Ekvilibrium.

I den nationella SOM-undersökningen som genomfördes hösten 2015 ställdes frågan om inställning till fem världsreligioner samt till ateism. Tidigare mätpunkter är SOM-undersökningarna 2005 och 2011, då ateism inte ingick som parameter. En gemensam nämnare är att det finns klara skillnader i inställning mellan olika grupper, men skillnaderna över tid är inte så stora.


    Se kapitlet Svenskarna och Världsreligionerna för figurkommentar
 

Även om det skett en viss försvagning sedan 2005 är kristendomen fortfarande den religion som värderas högst och 2015 svarade 45 procent att de har en positiv inställning. De nya svenska religionerna – alltså världsreligionerna förutom kristendomen – är på frammarsch och andelen positiva har ökat över tid för samtliga. Av dessa är islam fortsatt minst omtyckt där 10 procent av de svarande i någon mån är positiva och 54 procent negativa. Hela 29 procent ställde sig positiva till buddhismen.

För flera religioner och för ateismen har drygt 50 procent av de svarande uppgett att de varken är positiva eller negativa. Islam är den trosuppfattning där flest har tagit ställning vilket kan ses som ett tecken på polarisering i opinionen.

– När det gäller islam är det en rimlig tolkning att svenskarnas bild av muslimer påverkats av att islam har kommit närmare. Det gäller både i Sverige och i nyhetsflödet från omvärlden, inte minst de politiska konflikterna säger Lennart Weibull, professor emeritus i massmedieforskning och författare till kapitlet Svenskarna och Världsreligionerna.

Yngre positiva till ateism och högutbildade positiva till de nya svenska religionerna
Kristendomen har sedan första mätpunkten 2005 sin starkaste ställning bland de äldre, medan ateism värderas mest positivt bland de yngre. 39 procent i gruppen 15–29 åringar är positiva till ateism. Motsvarande siffra för samtliga är 23 procent och för 65–85 åringarna endast 14 procent. Den stärkta ställningen till buddhismen framträder framför allt bland högutbildade och bland personer i storstäder, grupper som visat sig relativt positiva till samtliga nya svenska religioner. Islam får en negativ bedömning i nästan alla grupper men den mest kritiska inställningen finns främst bland äldre och på landsbygden.

Sambandet mellan politiska faktorer och inställningen till religion har ökat över tid. 2015 finns det en starkare uppslutning kring kristendomen bland personer som politiskt står till höger än bland personer till vänster. Tendensen är omvänd för synen på ateism, där de positiva oftare finns till vänster. Inställningen till islam är något mindre negativ bland personer till vänster.

Samband med religiös praktik
I studien redovisas även hur inställningen till olika religioner hänger samman med religiös praktik i Sverige. Den mest positiva inställningen till kristendomen återfinns bland dem som regelbundet besöker gudstjänster eller andra typer av religiösa möten, eller som regelbundet ber. Personer med regelbundna religiösa vanor är också mer positivt inställda till judendomen och även till islam än övriga. Något sådant mönster finns däremot inte för buddhism och hinduism.

Enligt Lennart Weibull är en möjlig tolkning till detta resultat att judendomen och islam i likhet med kristendomen är monoteistiska religioner som en person med en kristen tradition kan ha lättare att känna igen sig i och acceptera.

– Det är samtidigt svårt att exakt veta hur människor uppfattar olika religioner, tillägger Lennart Weibull. Vi kan se att det är många som inte kan ta ställning, som varken är positiva eller negativa, särskilt i fråga om buddhism, hinduism och judendom.

Läs kapitlet Svenskarna och Världsreligionerna i sin helhet
Läs hela Ekvilibrium

För mer information, kontakta
Lennart Weibull, professor emeritus i massmedieforskning vid Göteborgs universitet, seniorprofessor vid SOM-institutet och författare till kapitlet Svenskarna och Världsreligionerna.
Telefon: 0708-493988, e-post: lennart.weibull@som.gu.se


Fakta
- Svenskarna och Världsreligionerna av Lennart Weibull är ett av 26 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Ekvilibrium (Red. Henrik Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Solevid).
- Kapitlen i Ekvilibrium baseras på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som totalt besvarades av 8256 respondenter under hösten och vintern 2015/2016.
- Hela Ekvilibrium släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på SOM-institutets webb.