Stabilitet trots mycket larmande visar SOM-institutets nya forskarantologi
Trots omvälvande förändringar i omvärlden finns en påfallande stabilitet i Sverige i allmänhet. Svenskarnas förtroende för samhällsinstitutioner och demokratin, tilltro till expertis och vetenskap, tillit till varandra och känslor av samhörighet påverkas inte så mycket av det larmande som återfinns i våra många informationskanaler. Däremot gror på flera områden en stark misstro inom vissa grupper, vilket leder till polarisering och politisering.
”
Tomma tunnor skramlar mest”, brukar det heta. Det gångna opinionsåret har det uttrycket kommit att bli en allt mer träffande beskrivning av samhällsdebatten. I antologin Larmar och gör sig till tar därför ett fyrtiotal forskare från svenska lärosäten några steg åt sidan och ger, med avstamp i 2016 års nationella SOM-undersökning och institutets trettioåriga tidsserier, ett nyktert, empiriskt perspektiv på vår samtid.
– Våra huvudresultat är synnerligen illa lämpade för att larma och göra sig till. De visar nämligen en anmärkningsvärd långsiktig stabilitet i samhället i allmänhet. Men stabilt i genomsnitt betyder inte att det saknas intressanta och spännande rörelser under ytan, säger Henrik Oscarsson, föreståndare vid SOM-institutet och en av bokens redaktörer.
Larmar och gör sig till. Bokomslag: Daniel Zachrisson
Stabila förtroendenivåer men underliggande polarisering
I samband med Brexit-omröstningen och det amerikanska presidentvalet, båda inflytelserika händelser under 2016, väcktes en diskussion om ökad expertkritik och elitmisstro. Detta får inget stöd i undersökningen. Istället anser fyra av tio svenskar att det är ett bra förslag att överlåta beslut till experter, klart fler än vid tidigare mätningar under 2000-talet. Även förtroendet för forskare samt för universitet och högskolor är fortsatt stabilt. Dessutom har andelen som uppger att de har ett stort förtroende för svenska politiker börjat öka igen, men dessa förtroendenivåer är fortfarande klart lägre än rekordåren under Reinfeldts alliansregering.
Även förtroendet för radio och tv i Sverige är stabilt över tid, och endast 12 procent av de som svarat på undersökningen uppger att de har ganska eller mycket litet förtroende. Men som flera andra förtroendefrågor har den om medieförtroende på senare år blivit kraftigt partipolariserad, där väljare som står till höger i politiken tenderar att vara mer negativa. I synnerhet Sverigedemokraternas sympatisörer utmärks av ett väsentligt lägre förtroende för medierna och för många andra samhällsinstitutioner.
– SD fungerar som en lägereld för misstro. Partiets sympatisörer är också överrepresenterade bland de som generellt har lägst förtroende för våra samhällsinstitutioner, för expertis och elitgrupper, och för andra människor, säger Ulrika Andersson, undersökningsledare vid SOM-institutet och en av bokens redaktörer.
Immigrationsfrågan fortfarande högst på dagordningen, men tappar i vikt
Förra våren var SOM-institutets största nyhet att immigrationsfrågan för första gången toppade listan över de samhällsfrågor eller samhällsproblem som svenskarna tyckte var viktigast. Den senaste undersökningen visar att denna fråga fortfarande står högst på dagordningen, men att den har tappat i relevans sedan hösten/vintern 2015. Klassiska frågor som sjukvård och skola har istället fått mer utrymme och är återigen centrala i det svenska opinionsklimatet. ”Lag och ordning”, som inrymmer olika former av våld och brottslighet, är dock den kategori som ökat allra mest i aktualitet sedan förra mätpunkten, och spås därför bli en viktig fråga inför den kommande valrörelsen 2018.
Läs samtliga kapitel från Larmar och gör sig till
Beställ en tryckt kopia av Larmar och gör sig till
För mer information, kontakta:
Ulrika Andersson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap och undersökningsledare vid SOM-institutet.
Telefon: 031-786 4974, e-post: ulrika.andersson@som.gu.se
Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet.
Telefon: 031-786 4666, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se
Daniel Jansson, kommunikatör vid SOM-institutet.
Telefon: 031-786 5529, e-post: daniel.jansson@som.gu.se
Fakta
- Larmar och gör sig till är den 70:e forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller ett 40-tal kapitel skrivna av forskare från universitet och högskolor i Sverige och utomlands.
- Kapitlen baseras framförallt på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som besvarades av drygt 9 800 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2016/2017.
- Redaktörer för Larmar och gör sig till är Ulrika Andersson, Henrik Ekengren Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Oskarson. Alla kapitel är fritt tillgängliga på www.som.gu.se