Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Att skydda människors integritet går före yttrandefrihet

Nyhet: 2017-06-08

Nästan två av tre svenskar anser att det finns skäl att inskränka yttrandefriheten för att skydda barn och unga. Dessutom menar en majoritet att inskränkningar även kan vara motiverade i syfte att förhindra kränkning av enskilda människor, motverka rasism eller skydda den nationella säkerheten. Detta kan tolkas som en kritik mot svenska mediers sätt att fungera, enligt ett nyskrivet kapitel från SOM-institutets kommande forskarantologi Larmar och gör sig till.

I Sverige är yttrande- och informationsfriheten reglerad i tre grundlagar: regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Jämfört med flertalet andra länder har Sverige en omfattande yttrandefrihet, särskilt vad gäller skyddet för våra medier. Överlag har möjligheterna att yttra sig fritt i såväl ord och text som bild aldrig varit större än de är idag.

– Genom digitaliseringen har vår offentlighet demokratiserats med stor potential för att berika samhällsdebatten, men den nya tekniken medför även problem – inte minst vad gäller frågor om yttrandefrihetens gränser. Därför undersöker vi yttrandefrihetens ställning i dagens mediekultur, säger Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell politik samt en av författarna till kapitlet Yttrandefriheten i dagens mediekultur.

När får yttrandefriheten inskränkas?
63 procent av de svarande i den nationella SOM-undersökningen anser att det finns skäl att inskränka yttrandefriheten i syfte att skydda barn och unga. Drygt hälften anser också att inskränkningar kan vara motiverade för att förhindra kränkning av enskilda människor, motverka rasism eller för att skydda den nationella säkerheten. Det enda alternativ där en klar majoritet menar att det saknas anledning till inskränkningar av yttrandefriheten är värnandet av religiösa värden. Här anser istället 60 procent att yttrandefriheten inte ska kunna inskränkas.

De som i samma undersökning uppgav att de är ganska eller väldigt politiskt intresserade är överlag också mindre benägna att vilja inskränka yttrandefriheten, oavsett skäl.

Yttrandefrihetens koppling till medierna
Det är till stor del medierna som förvaltar yttrandefriheten i demokratiska samhällen. Medborgarnas hållning till möjliga inskränkningar i yttrandefriheten kan därför tolkas som ett utslag av kritik mot mediernas grundläggande sätt att fungera. SOM-undersökningarna visar att drygt 60 procent anser att medierna brister i respekt för människors privatliv och att hälften ställer sig tveksamma till mediernas opartiskhet. Dessutom menar 40 procent av de svarande att kontroversiella åsikter inte ges utrymme.

Slutsatsen blir att det huvudsakligen är konkreta områden och inte principer som bestämmer medborgarnas syn på yttrandefrihet. Det starka värnandet om människors integritet och om barn och unga kan betraktas som en kritisk reaktion på sådant som man inte anser höra hemma i det offentliga rummet. Toleransen för yttranden som kan skada individer, grupper eller samhället tycks vara begränsad.

– De resultat som presenteras i kapitlet ger stöd för vikten av att värna de grundläggande principerna för yttrandefrihet, men pekar samtidigt på att många medborgare anser att det finns behov av anpassning till en verklighet där digitaliseringen har ändrat förutsättningarna för publicistisk verksamhet, medborgarnas medievanor och innebörden av personlig integritet, säger Ulla Carlsson.

Läs kapitlet Yttrandefriheten i dagens mediekultur

Läs samtliga förhandspublicerade kapitel från Larmar och gör sig till

 

För mer information, kontakta:
Ulla Carlsson, Unesco-professor i yttrandefrihet, medieutveckling och internationell politik, Göteborgs universitet.
Telefon: 031-786 1219, 076-880 8874
E-post: ulla.carlsson@gu.se

Lennart Weibull, professor emeritus i massmedieforskning vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.
Telefon: 031-786 1218
E-post: lennart.weibull@som.gu.se
 


Fakta
- Yttrandefriheten i dagens mediekultur av Ulla Carlsson och Lennart Weibull är ett av närmare 40 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Larmar och gör sig till.
- Yttrandefriheten i dagens mediekultur baseras på data från den nationella SOM-undersökningen 2015, som besvarades av drygt 8260 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2015/2016.
- Hela Larmar och gör sig till släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på www.som.gu.se


 

AV:
031-786 5529

Kontaktinformation

SOM-institutet

Box 710, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Seminariegatan 1B
413 13 Göteborg

Telefon:
031 786 3300

Sidansvarig: SOM-institutet|Sidan uppdaterades: 2016-03-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://som.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter_detalj//att-skydda-manniskors-integritet-gar-fore-yttrandefriheten.cid1474621
Utskriftsdatum: 2017-11-19