Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Gretaeffekterna mindre än förväntat

Nyhet: 2020-06-18

Trots att klimataktivisten Greta Thunberg uppmärksammats mycket i media de senaste två åren är hennes direkta effekter på svensk miljö- och klimatopinion hittills mer blygsamma än forskarna förväntat. Den senaste nationella SOM-undersökningen visar att miljö- och klimat frågorna fortsatt blivit allt viktigare för svenskarna under 2019, men kopplingen till Gretas kamp är tveksam. Vad gäller befolkningens miljöattityder och gröna beteenden syns på kort sikt inga förändrade mönster.

Greta Thunberg och Fridays for future rönte stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt, under senare delen av 2018 och framförallt under 2019 då hon som första svensk och yngst någonsin utsedd till Times person of the year. I boken Regntunga skyar från SOM-institutet analyseras nu den omfattande mediebelysningen av Gretas globala miljörörelses effekter på den svenska miljödebatten.

Kortsiktiga ökningar på tre av elva områden
I komplexa frågor, som exempelvis klimatförändringar, visar tidigare forskning att inflytelserika personer som får mycket uppmärksamhet kan ha kraftig påverkan på den allmänna opinionen.

Forskarna bakom analysen har studerat elva olika frågor på temat klimat- och miljö från den senaste nationella SOM-undersökningen. Endast för tre av dessa elva indikatorer sågs en statistiskt säkerställd ökning sedan år 2018: oro förförsämrad havsmiljö, andelen som vill satsa på miljövänligare samhälle och andelen som nämner miljö som viktig samhällsfråga.

– Ökningar inom tre av elva områden är färre än vi förväntade oss. Vår hypotes var att svenskarna överlag skulle blivit mer miljöintresserade, tyckt miljöfrågan var viktigare och i vissa fall kanske till och med ändrat sina beteenden jämfört med år 2018, säger Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna bakom studien.

Framsida Regntunga skyar 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
Ingen ökad oro för klimatförändringar eller miljöförstöring
Oro för försämrad havsmiljö toppar 2019 listan över oro inför framtiden. Hela 56 procent av svenskarna anser att detta är mycket oroande. Men beror denna ökning på Greta, då hennes engagemang inte varit specifikt kopplat till frågor om havsmiljö?

Hade Greta Thunberg påverkat orosopinionen borde det snarare gälla oro för förändringar i jordens klimat eller oro för ökad miljöförstöring. Dessa frågor förväntades toppa oroslistan, men ingen av dem hade en signifikant ökning i andelen mycket oroade sedan 2018. Båda orosmolnen ligger stabilt med omkring 50 procent som säger sig vara mycket oroade.

Eventuella effekter på attityder och intresse
Andelen som spontant angett att någonting kopplat till miljö eller klimat är en viktig samhällsfråga i Sverige idag har ökat från 15 procent år 2018 till 24 procent 2019. En tydlig ökning som visar att miljö- och klimatfrågan återigen har en plats på dagordningen i landet. Nivåerna är i klass med de vi såg i slutet av 00-talet, men lägre än de var i slutet av åttiotalet.

Möjligen kan denna ökning sedan 2018 till viss del kopplas till mediebevakningen kring Greta, men en motsvarande ökning syntes redan mellan 2017 och 2018. Det tycks därmed i första hand handla om en mer generellt trend i Sverige snarare än en renodlad Gretaeffekt.

Likaså har andelen som säger sig vilja satsa mer på ett miljövänligt samhälle ökat från 43 till 47 procent. Även detta skulle kunna kopplas till Greta, och hennes engagemang skulle i så fall ha hjälpt opinionen tillbaks till 2017 års nivåer.

Miljövanor och beteendemönster

Vad gäller de resterande miljörelaterade frågorna i SOM-undersökningen är läget oförändrat sedan 2018. Vid mätningen 2019 ville 10 procent höja koldioxidskatten på bensin och 20 procent sade sig vara mycket intresserade av miljöfrågor. 74 procent hade kört bil, 36 procent hade cyklat och 30 procent hade åkt kollektivt någon gång varje vecka. Endast sex procent av de svarande var medlemmar i någon form av miljöorganisation. Sedan undersökningen avslutades bedöms dock svenskarnas beteendemönster ha förändrats kraftigt.

– Kanske för den rådande pandemin med sig något positivt för miljörörelsen och kampen mot klimatförändringar, men det finns också risk att det uppsving de senaste åren sett för miljö-och klimatfrågor snart överskuggas av samhällsfrågor som rör folkhälsa, sysselsättning och ekonomi, säger Simon Matti.


Läs hela kapitlet på:

www.som.gu.se/publicerat/bocker/regntunga-skyar


 

Mer information
• Studien av Gretaeffekter på miljöopinionen avrapporteras och analyseras i kapitlet ”How dare you?” av Sverker Jagers, Simon Matti, Henrik Oscarsson och Sara Persson.
• Kapitlet är en förhandspublicering från den kommande forskarantologin Regntunga skyar som den 25 juni blir fritt tillgänglig från SOM-institutet.
• Den nationella SOM-undersökningen är en enkätundersökning som har genomförts varje höst sedan 1986.
• 2019 års undersökning skickades ut till ett slumpmässigt urval av 21 000 personer mellan 16-85 boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49%.
 


Kontaktpersoner:
Simon Matti, professor i statsvetenskap, Luleå tekniska universitet
E-post: simon.matti@ltu.se
Telefon: 0920–49 23 31

Sara Persson, biträdande forskare i statsvetenskap, Göteborgs universitet
E-post: sara.persson.2@gu.se
Telefon: 031-786 4123

Daniel Jansson, forskningskommunikatör SOM-institutet
E-post: daniel.jansson@som.gu.se
Telefon: 031–786 5529
 

AV:

Kontaktinformation

SOM-institutet

Box 710, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Seminariegatan 1B
413 13 Göteborg

Telefon:
031 786 3300

Sidansvarig: SOM-institutet|Sidan uppdaterades: 2016-03-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://som.gu.se/aktuellt/Nyheter/Nyheter_detalj//gretaeffekterna-mindre-an-forvantat.cid1689252
Utskriftsdatum: 2020-07-09