Till startsida
Göteborgs universitet
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Positivt om vård och mångkultur enligt senaste västsvenska SOM-undersökningen

Nyhet: 2017-12-14

Tand- och sjukhusvård i Västra Götaland, och framförallt personalen som jobbar där, får höga betyg men verksamheterna brister när det kommer till effektivitet. Oron för bostadsbrist är större i Göteborg men på landsbygden oroar man sig mer för avfolkning. Västsvenskarna blir allt mer positiva till ett mångkulturellt samhälle samtidigt som Västlänken tappar i stöd i opinionen. Detta är några av huvudresultaten från den senaste SOM-undersökningen i Västra Götaland.

Idag släpper SOM-institutet vid Göteborgs universitet boken En brokig gemenskap, där resultaten från undersökningen presenteras. I boken analyseras människorna som bor i Västsverige utifrån deras vanor och attityder på en mängd olika områden.

Vården bra men ineffektivt organiserad
Sjukvård är den enskilt viktigaste regionala frågan enligt västsvenskarna och forskarna spår därför att vård och omsorg kommer att spela en stor roll i de kommunala och regionala valrörelserna under 2018. Vården i Västra Götaland får övervägande goda betyg: omkring 50–55 procent tycker att vårdcentraler och sjukhusvård i hemkommunen fungerar mycket eller ganska bra, att jämföra med 19 procent som är missnöjda med vårdcentralerna och 12 procent som är missnöjda med sjukhusen. Tandvård skattas särskilt högt och 61 procent av de svarande är nöjda med tandvården i kommunen.

Även Västra Götalandsregionen får positiva omdömen när det kommer till vård, och dessa bedömningar har visat sig vara relativt stabila över den senaste treårsperioden. När man studerar enskilda aspekter av sjukvård i regionen är det framförallt personalens bemötande och den medicinska kvaliteten som får bäst betyg. Kritik riktas dock mot effektiviteten inom vårdorganisationerna.

– Exakt vad som bedöms brista i effektiviteten framgår inte av undersökningen, men faktorer som kan tänkas spela roll i sammanhanget är till exempel omorganiseringar, nedläggningar och sparbeting, säger Ulrika Andersson, undersökningsledare vid SOM-institutet och en av redaktörerna för En brokig gemenskap.


Bostäder och infrastrukturfrågor bekymrar göteborgarna
Den västsvenska SOM-undersökningen mäter attityder och opinioner inom ett brett spektrum av områden, och visar bland annat att vad som oroar medborgarna skiljer sig något mellan regiondelarna. I Göteborg är exempelvis oron för bostadsbrist stor, framförallt bland de yngre. 53 procent av 16–29-åringarna uppger sig vara mycket oroade över bostadsbrist. Tvärtom är boende i Skaraborg och Sjuhärad mer oroliga än genomsnittet för avfolkning i glesbygden. Totalt sett är det miljöförstöring och ökad främlingsfientlighet som oroar västsvenskarna mest.

I Göteborg ligger inte bara vård- och boendefrågor utan även infrastruktur högt på den lokala agendan, och Västlänken och trängselskatter är två lokala satsningar som tappat i popularitet under senaste året. 2016 anser endast 28 respektive 29 procent av de svarande göteborgarna att de båda infrastruktursatsningarna är bra. Åsikter i dessa frågor har en tydlig koppling till politikerförtroendet i Göteborg, och personer med lågt förtroende för lokala politiker är de som är mest kritiska till Västlänken. Personer som står till höger i politiken och som bor utanför Göteborgs innerstad är de som är mest negativt inställda till trängselskatterna.
 

Västsvenskarna allt mer positiva till mångkultur
Västsvenskarna har däremot blivit mer positiva till att satsa på ett mångkulturellt samhälle och 2016 anser 52 procent att det är ett bra förslag, att jämföra med 20 som tycker att det är dåligt. Analys visar att inställning till mångkultur över tid fått ett starkare samband med partisympati, och att utvecklingen mot ett mångkulturellt samhälle upplevs som mest positivt när det kommer till mat, idrott och kultur, men mindre positivt på områden som välfärd, lag- och ordning och religion.

– Mest positiva till ett mångkulturellt samhälle ställer sig kvinnor, högutbildade, yngre, tjänstemän och storstadsbor. Mest negativa är bland andra de som står långt till höger i politiken, har låg utbildning och bor på landsbygd eller mindre tätort och har lågt förtroende för politiker, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap och kapitelförfattare i En brokig gemenskap.


Kort om boken

  • En brokig gemenskap är den 71:a forskarantalogin från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Boken består av 11 kapitel skrivna av forskare vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås
  • Kapitlen i En brokig gemenskap baseras på data från den senaste SOM-undersökningen i Västsverige, som totalt besvarades av 3 816 respondenter under hösten och vintern 2016/2017
  • En brokig gemenskap släpps fredagen den 15:e december och blir då fritt tillgänglig på SOM-institutets webbplats, www.som.gu.se

Kontakt

Ulrika Andersson, undersökningsledare vid SOM-institutet och redaktör för En brokig gemenskap. Telefon: 031-786 4974, e-post: ulrika.andersson@som.gu.se

Henrik Oscarsson, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Telefon: 031-786 4666, e-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se
 

AV:
031-786 5529

Kontaktinformation

SOM-institutet

Box 710, 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Seminariegatan 1B
413 13 Göteborg

Telefon:
031 786 3300

Sidansvarig: SOM-institutet|Sidan uppdaterades: 2016-03-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?